Ett tvärvetenskapligt team bestående av fem forskare från Malmö och Lunds Universitet och Region Gävleborg färdigställde i början av 2022 förstudien till en fyraårig studie av Ommej, med syftet att söka kunskap hur ett sådant verktyg kan ge stöd åt barns rättigheter till delaktighet och hur det kan integreras i praktiken.
Projektet, som finansierades av Forte, har hittills visat att majoriteten av de användare som ingick i studien var positiva till Ommej och att barns delaktighet ökade vid användandet av appen. När barnen själva fick formulera problemet kom man snabbare till kärnproblematiken, konstaterade forskarna.
Forskningsteamet består av:
- Professor Nancy Russo (vetenskaplig ledare), institutionen för datavetenskap och medieteknik, Malmö Universitet. Forskning: Informationsteknik och Smart health.
- Docent Björn Hofvander, klinisk psykologi, avd. barn- och ungdomspsykiatri, Lunds universitet. Forskning: Utvecklingspsykologi och utagerande beteende.
- Docent Annika Staaf, socialt arbete, inriktning rättsvetenskap, Malmö universitet. Forskning: Socialrätt, särskilt barnrätt.
- Tekn. Dr. Jeanette Eriksson, institutionen för datavetenskap och medieteknik, Malmö Universitet. Forskning: Programvaruteknik och hur digitala artefakter kan designas för att främja hälsa och välmående.
- Fil. Dr. Karin Tillberg-Mattson, forskningsledare vid FoU Välfärd, Region Gävleborg, som arbetar med praktiknära studier inom socialtjänsten, företrädesvis inom området barn och unga.
För att läsa hela studien, klicka nedan.
Impact – Verksamheternas egna utvärderingar
Samma slutsats som i de ovan nämnda forskningsstudierna har dragits av verksamheterna själva. Interna utvärderingar har visat att implementeringen av Ommej i det dagliga arbetet skapar en genväg till barnets kärnproblem och större möjligheter att behandla dessa fortare och mer precist.
En oberoende utvärdering som utfördes av en svensk kommun efter att ha implementerat Ommej i en pilot visade att man endast genom att använda appen till en första screening med ett barn sparade in 20 000 SEK per tillfälle. Genom att göra det möjligt för barnen att dela vad som oroade dem och vad de ville ha hjälp med, men också belysa indikerade risker som barnen rapporterade men inte betecknade som ett problem, kunde man spara in ett eller flera kartläggande samtal samtidigt som problem identifierades med högre träffsäkerhet och skapade ett underlag för bättre interventioner.
Vid sidan av de direkta effekterna av att använda Ommej noterade kommunen även en rad indirekta effekter, även dessa avsevärda. Kortare utvärderingstid och mer effektiv behandling möjliggör som tidigare beskrivits att förebygga utvecklingen av mer allvarliga tillstånd och har potentialet att bromsa utvecklingen av psykisk ohälsa, som annars skulle orsaka större trauma både för det enskilda barnet, dess familj och dess omgivning och kräva långtida resurser från samhället, ofta under en hel livstid. Utöver detta såg man även långtgående möjligheter att återinvestera de insparade resurser som frigjorts genom användningen av Ommej i ytterligare förbättrade, mer precisa insatser och på så vis skapa en positiv snöbollseffekt. Sammanfattningsvis drog kommunen slutsatsen att de kombinerade effekterna av Ommej hade potentialen att spara miljoner kronor per barn. Kort därpå beslöt kommunen dig för att implementera tjänsten över alla sina verksamheter.
