Ommej-appen är gratis för alla barn och unga och kan laddas ner där appar finns eller användas som en webbapp på datorn. I appen kan barn och unga svara på forskningsbaserade frågor om hur de har det på alla områden i livet. Resultatet blir ett omfattande kunskapsunderlag av barns tillvaro och uppväxtmiljö, sociala miljö och andra sammanhang utifrån deras egna perspektiv.
Appen utvecklas kontinuerligt tillsammans med barn, ungdomar, föräldrar och professionella inom olika verksamheter och discipliner (se på hemsidan vem Ommej samarbetar med). Ommej utgår alltid från barnets perspektiv och nya områden läggs till vid behov tex. om från nya forskningsrapporter eller om någon ny risk identifieras i barns liv, eller samhälle.
Appen har ett dynamiskt och intuitivt användargränssnitt som gör att den anpassar sig efter varje enskilt barn. Ommej är därför ingen digital enkät utan rätt frågor blir ställda, till alla barn. Ommej kan användas för ett enskilt barn men också på stora grupper av barn som klasser eller hela skolor. Vid gruppinbjudningar kan barn vara anonyma och aggregerad data sammanställs automatiskt.
Ommejs algoritmer gör det möjligt för appen att anpassa sig till varje barn och dess unika miljö, situation och mående. Genom att ge barnet chans att berätta om hela sitt holistiska perspektiv möjliggörs en bättre samverkan för de barn och unga som behöver stöd. Samverkan innebär att olika aktörer som är involverade i barnets eller ungdomens liv samarbetar för att ge stöd och hjälp utifrån barnets eller ungdomens behov. Det kan exempelvis handla om samverkan mellan föräldrar, skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård, fritidsverksamheter och andra instanser som kan vara relevanta för barnets eller ungdomens situation.
Ett holistiskt perspektiv innebär att man ser på barnets eller ungdomens liv och situation som en helhet, där alla aspekter av deras liv påverkar varandra. Det handlar om att inte bara fokusera på ett problem eller en svårighet, utan att se på hela situationen och försöka förstå vilka faktorer som påverkar barnet eller ungdomen och deras liv. Det kan handla om faktorer som familjeförhållanden, sociala relationer, skolmiljö, hälsa och ekonomi, och hur dessa faktorer samverkar och påverkar varandra.
Genom att samverka kring barn och ungdomar och se hela det holistiska perspektivet kan man skapa en bättre förståelse för deras situation och behov, och på så sätt ge ett mer relevant och effektivt stöd och hjälp. Forskningen visar att när barn blir involverade och hörsammade tidigt i möten med vuxna förstår vuxna snabbare barnets grundproblematik och rätt insatser kan ges tidigt.
Vad är Risk- och resursfaktorer hos barn och ungdomar?
Barn och ungdomars risk och resursfaktorer behöver kartläggas för att på bästa sätt möta det enskilda barnet. Barn föds med olika förutsättningar att möta och bemästra erfarenheter i livet. Det som skiljer sig åt är bland annat:
- Barnets personliga egenskaper.
- Föräldrarnas förmåga att vara tillräckligt goda föräldrar.
- Familjens sociala och ekonomiska resurser.
- Kamratkontakter.
- Erfarenheter av förskola och skola.
Barnets förutsättningar kommer att påverka barnets liv, hälsa och utveckling på ett mer eller mindre genomgripande sätt. Barnet påverkas av relationer och förhållanden på olika nivåer, som den egna familjen, förskolan, kamrater, sociala relationer och stöd utanför familjen samt rådande kultur, lagstiftning och övergripande samhällsfaktorer i övrigt.
Ommej appen kartlägger risk och resursfaktorer hos barnet själv, i dess familj och dess närmiljö dvs. hela barnets perspektiv. Riskfaktorer och resursfaktorer är faktorer som kan påverka barns och ungas hälsa, utveckling och välbefinnande.
Resursfaktorer
Resursfaktorer kan definieras som de faktorer som ökar ett barns möjligheter till en god anpassning och utveckling, trots utmaningar och problem. Med skyddsfaktorer avses förhållanden som visat öka barnets motståndskraft mot belastningar eller dämpa effekten av riskfaktorer Resursfaktorer ger förutsättningar för att främja barns hälsa, förebygga ohälsa och bistå när ett barn visar symptom. Exempel på resursfaktorer kan vara:
- En stödjande familj och socialt nätverk
- God självkänsla och självbild
- Uppmuntran och stöd från vuxna som lärare, mentorer eller tränare
- Tillgång till utbildning och utvecklingsmöjligheter
- God fysisk hälsa och tillgång till sjukvård
- Positiva och trygga livserfarenheter, som till exempel att ha en kärleksfull hemmiljö.
Riskfaktorer
Riskfaktorer är faktorer som ökar sannolikheten för att barnet utvecklar problem och svårigheter. Studier visar på att det är olika faktorer som individuell sårbarhet hos barnet och faktorer i barnets miljö som kan leda till ökad risk för problem och avvikelser hos barnet. Exempel på riskfaktorer hos barn och unga kan vara:
- Föräldrars alkohol- eller drogmissbruk
- Fattigdom och social utsatthet
- Psykisk ohälsa hos föräldrar eller i familjen
- Negativt eller våldsamt föräldraskap
- Brister i utbildning och utveckling av sociala och känslomässiga färdigheter
- Traumatiska händelser som missbruk, våld eller förlust av en förälder
Hur påverkar risk- och resursfaktorer varandra?
Forskning har visat att det inte finns ett enkelt linjärt samband mellan antalet riskfaktorer och utfallet hos ett enskilt barn. Istället är sambandet kumulativt, vilket innebär att samtidig förekomst av flera riskfaktorer ökar risken för utvecklingsproblem. Dessutom är det inte alltid ett tydligt orsakssamband mellan en specifik riskfaktor och ett specifikt utfall.
Närvaro, varaktighet och antal riskfaktorer spelar alla en roll i hur de påverkar ett barns utveckling och hälsa. Ju fler riskfaktorer som finns runt ett barn, desto större är risken för att deras utveckling och hälsa påverkas negativt. Om det sker en liten grad av förändring över tid, kan det också leda till att problemen kumuleras och förvärras över tid.
Varför behöver vi identifiera risk- och resursfaktorer?
Att identifiera alla barns risk- och resursfaktorer är viktigt eftersom det ger en helhetsbild av barnets situation och kan hjälpa till att upptäcka grundorsakerna till eventuella problem eller utmaningar som barnet kan ha. Genom att förstå både riskfaktorer och resursfaktorer kan man få en mer nyanserad bild av barnets livssituation och därmed lättare identifiera det grundläggande problemet.
Genom att identifiera det grundläggande problemet kan man sedan arbeta med att hitta lösningar som faktiskt hjälper barnet och bidrar till att förbättra deras livssituation. Om man bara fokuserar på ett enskilt problem utan att ta hänsyn till alla de faktorer som påverkar barnet, kan man missa viktiga sammanhang som kan vara avgörande för att lösa problemet på ett hållbart sätt.
Det är också viktigt att identifiera både risk- och resursfaktorer för att undvika att stigmatisera barn som kan ha problem eller utmaningar. Genom att fokusera bara på riskfaktorer kan man lätt se barnet som enbart en problematisk person istället för att se dem som en individ med både styrkor och svagheter. Genom att också identifiera resursfaktorer kan man visa på de positiva sidorna av barnets liv och på så sätt stärka deras självbild och självförtroende.
Det är viktigt att identifiera och hantera riskfaktorer hos barn och unga, samtidigt som man arbetar för att främja resursfaktorer för att främja deras hälsa och välbefinnande.
